Yrkesroll

Jag var på en utbildningsdag med jobbet som Carpe anordnade.Dagen handlade mycket om att diskutera om yrkesrollen.dagen var inriktad för personal inom Daglig verksamhet, boende och assistans.Jag har skrivit ner lite kort vad dagen handlade om om det kan du också använda vart du än jobbar inom vård och omsorg.


Detta diskuterades:
Man ska inte ta över och bestämma över personen/personerna man jobbar med
Man ska stötta personen och inte göra allt om personen är kan själv(även fast det går långsamt)
Det är viktigt att guida i sitt yrke.Individuella perspektivet och stöd till självständighet i fokus till uppdraget.


Viktiga skillnader:
Funktionshinder
Funktions nedsättning



Under tidens gång så har det skett en förändring i omsorgen.Man får anpassa sig efter den.och under dagen diskuterades kulturella skillnader, anhöriga och privatisering av vårdenheter som tex assistans nackdelar och fördelar.

Aristoteles ord:
Fronesis-Göra något bra och att det inte bara finns en lösning på allt. Man får göra sin egen bedömning.

Granska sig själv:
Kliv ur dig själv och se hur du jobbar. Granska dig själv och se om du kan förändra någonting. Är jag på ett sätt mot en person och inte andra.

Likheter/olikheter
Olikheter är målgrupper/kunskapsområde och arbetsmiljöfaktorer annars är våra arbetsplatser lika.
Hitta möjligheter i olikheterna. Olikheter kan komplitera varandra på ett bra sätt så att det stimulerar patienterna/brukarna/boende.

Stöd på rätt sätt:
Stöd är inte så enkelt som det låter alla gånger. Stöd ska inte vara uppfostran.Uppfostran sitter naturligt inom oss människor och är ett mycket enklare sätt att ta till i situationer.Uppfostran kräver mindre reflektion och kunskap. Men vi måste tänka på att inte hindra eller bestämma över den vi hjälper.

Men vart går gränsen? Måste man alltid följa patienten/brukarens vilja?
Ett exempel togs upp men en boende som vägrade stänga fönstret på natten.Vårdgivaren lyssnade på önskemålet och en dag så hade brukaren förfrusit och låg död i sängen.

Lyft fram yrket assistent

Yrket assistent har inte funnits så länge. Sedan LSS kom i bruk. Yrket assistent klingar olika hos alla. Det är inte många som förstår vad en assistent gör i många fall.Det blir svårare och svårare att få assistenthjälp i hemmet och det innebär att det blir fler personer som är riktigt sjuka som får hjälp hemma.Det har visat sig att personer som får vård i hemet mår bättre av det och lever längre. Assitenter arbetar presic som sjukhus personal i hemmet. Assitenter har deligering på vissa sysslor som uskor/sjuksköterskor gör på sjukhuset. Assistenter räddar också liv! Vissa assistenter jobbar också med patienter med psykiskt funktionshinder, vilket är lika tufft som att jobba på en avdelning i psykiatrin. En assistent är som en 3dje arm i vardagen.


Privatiseringen inom vården:
Det talades om hur privatiseringen påverkar vården. Att se vården som ett företag är ett nytänkande. I företag handlar det om att sälja och visa siffror. Man ska tjäna så mycket som möjligt eller kämpa för att det ska gå runt. Hur går det i hopp när det handlar om sjuka människor som ska få hjälp? Hemska situationer togs upp som exempel och hur det har skett fiffel i bokföringen, skattebrott och maffia inblandning.vad som är sant kan jag inte veta. Det är ett nytt sätt att tänka och att det är viktigt att våra politiker har koll på/ser över lagen för att det ska fungera.Det är inte bara dåligt med ett nytt tänk och nya ideer.Men att man måste se över situationen så att den fungerar. Ett pararellt exempel är det ska nystartsjobben där mängder av företag har utnyttjat situationen då det inte har setts över ordentligt. Brukarna/patienterna måste vara i fokus vilken enhet/instans man väljer. Många brukare har valt själva att gå över till privata företag och vill inte gå över till kommunens ansvar igen. Det måste ju betyda att många trivs. En del företag lockar sina kunder med resor mm och de anställda har inte samma anställningsvilkor/ingen semesterersättning/ingen Ob (allmänt mindre trygghet) som prsonal inom kommunen vilket också betyder att dom har mindre kompitent personal. Vi frågade oss lite hur arbetsmiljöverket ställer sig till vissa situationer. Det kan komma påverka vården i sig i längden. Privatiseringen kan vara nyttigt för kommunen och kanske kan inspireras och utveckla det gammla vanliga lunket som dom alltid har haft.Vissa kommuner hyr in hjälp från privata företag-en kort diskution om det, men som ledde till ett frågasättande när det gäller att kommunen jämt har så lite pengar och att ta hjälp från ett bemmaningsföretag inom vården är mycket dyrt. Samhället håller på att förändras som är en naturlig gång, men att det var mycket prat om det under dagen.
Men i slutändanmåste brukaren/patienten välja själv!

Nytänk socialt för brukarna/patienten:
Sociala medier och facebook är/kan vara mycket bra för det sociala nätverket.
Facebook och andra sociala nätverk påverkar brukarna mycket bra, dom kan hitta vänner från förr och hålla kontakt även fast det har ett stora funktionshinder. Tillsammans med boendestödet eller assistenterna så kan brukaren få hjälp att chatta och leta efter vänner.

Böcker och filmer som kan vara inspirerande och som talades om under dagen:

Bok: Äkta omsorg LSS bemötande i praktik.

Bok: Theory U Otto Scharmer 2009

Film och bok med samma tittel: Från idiot till medborgare
Filmen/boken handlar om LSS lagen som kom 1994,brukarens vilja, utförarens förmåga att skapa förutsättningar.

Gratis prenumeration:
Gratis prenumeration till aktuell litteratur/tidningar inom vården: FOU

Worldwater day

Varför en Världsvattendag?

Internationella Världsvattendagen hålls årligen den 22 mars för att fokusera uppmärksamheten på vikten av vatten och att verka för en hållbar förvaltning av världens vattentillgångar.

Hur uppmärksammar Stockholm Världsvattendagen?
På sjöhistoriska museet pågår en utställning om plastskräp där mantex har tillverkat en dammsugare
av skräpsom är hämtat från havsbotten.

Stockholms universitet och aquaria har ett samarbete, barn får testa olika exproment med vatten. Och på universitetet hålls olika öppna seminarier för gymnasie ungdommar.

Aktiviteter på Medleys simhallar. Alla träningspass som heter wateraid är gratis. Medlemmarna kan skänka pengar till förmån för wateraid.


Stockholm water week i Stockholm
Mellan 21-27 Augusti i år kommer Stockholm ha Stockholm water week. Arrangör är Stockholm International Water Institute. Politiker Forskare näringsliv och organisationer möts för att diskutera och utbyta kunskap kring årets tema som är Vatten i en urban värld.


Hur mår ditt vatten?
Gå in på vattenmyndigheten här! Och se hur ditt vatten mår just hos dig.





Fakta:
Första initiativet till en internationell dag att fira vatten togs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio år 1992. FN:s generalförsamling svarade genom att utse 22 mars 1993 till den första Världsvattendagen. Varje år har Världsvattendagen ett tema för att lyfta en särskild vattenfråga. UN Water, http://www.unwater.org/worldwaterday/ samordnar Världsvattendagen internationellt. I Sverige initieras och samordnas arrangemang av Svenska hydrologiska rådet, SHR.

Vårdgalan finns inte mer

Jag var på vårdgalan 2009 och den var fantastisk!
Jag fick lära mig så hemskt mycket inom teknik och vård. Det var en av dom mest lärorika dagarna på länge. Dom visade bla ett virutuellt obduktionsbord, ny kommuikationsmetoder inom kirurgi och mycket mycket annat. Men nu finns den alltså inte längre.

Ny och bra lösning på tappningskatetrar

Coloplast har nu tagit fram en ny tappningskateter för män som bara är hälften så stor i sin förpackning som vanliga standardkatetrar, 19 centimeter. Den är så liten att man kan ha den i fickan, ser inte uppenbart ut som en kateter, är enkel och hygienisk att hantera och slänga (det går att föra tillbaka den in i förpackningen och skruva på locket igen), den har en stadga som gör att man inte behöver ta i katetern i samma utsträckning, den prasslar inte och ligger bättre skyddad än katetrar med pappersförpackning. För många män med blåstömningsproblem är det här en produkt som underlättar livet otroligt mycket. För första gången behöver de exempelvis kanske inte ha med sig en väska eller ryggsäck när de går ut, eller en hel väska med bara katetrar när de är på resa.


Det talas mycket lite om blåstömningsproblem och det är ofta ett dolt problem. Enligt en internationell studie som Coloplast har genomfört tycker sex av tio män att det viktigaste med en kateter är att den är diskret att använda och förvara. Samtidigt är en standardkateter ca 40 centimeter lång och varken lätt att vara diskret med eller slänga. Många män med de här problemen behöver alltid bära med sig en ryggsäck eller väska.

Att ha funktionshinder som hindrar vardagliga bestyr kan vara svårt. Det påverkar din person. Du kanske skäms och tycker det är jobbigt, därför är det så viktigt att det finns ny och bra teknik som har bra design och känns fräsh och naturlig i vardagen. Jag tycker att denna produkt är både enkel och fin.

Öppet hus i riksdagen Lördag den 2 April

Öppet hus i riksdagen

Lördag 2 april klockan 12.00–16.00
Entre:Riksgatan 3

Den 2 april 2011 är det Öppet hus i riksdagen. Då är alla välkomna att ställa frågor direkt till ledamöterna, träffa utskott och partier, se kammaren och följa med på en guidad visning. Här kan du läsa mer om allt det som händer under dagen.


Östra riksdagshuset

Fråga utskotten
Tid Utskott
12.00–14.00 Skatteutskottet – skatter
12.30–14.00 Arbetsmarknadsutskottet – arbetsmarknad, arbetsliv, jämställdhet och integration
14.00–16.00 Konstitutionsutskottet – grundlagarna och EU, fri- och rättigheter, tryckfrihet och yttrandefrihet
14.00–16.00 Socialutskottet – hälso- och sjukvård, folkhälsa, funktionshinderfrågor, äldreomsorg och socialtjänst




Öppet i kammaren
Kammaren är öppen för alla. I kammaren finns talman Per Westerberg och personal som kan berätta om kammarens arbete. Stenograferna berättar om sitt arbete. Du kan också prova på att stenografera.


Guidade visningar:
Visningar av Riksdagshuset på svenska och engelska, och särskilda visningar för barn. Turer hela dagen. Sista visningen klockan 15.30 på Svenska.

Barnvisningar
Klockan 12.15, 13.15, 14.15 och 15.15





För mer information

Ring 020–349 000 (under lördagen 08–786 40 00).

Vad är multipel skleros, MS?

Vad är multipel skleros, MS?

Multipel Skleros eller MS är en kronisk sjukdom som drabbar människor olika hårt och på olika sätt. Vissa kan leva utan symtom och med hög livskvalitet under långa tider medan andra behöver mer hjälp i sitt dagliga liv. Den goda nyheten är att idag finns bra möjligheter att hålla sjukdomen stången med hjälp av sjukdomsmodifierande läkemedel, så kallade bromsmediciner.
Multipel skleros (MS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar nervceller i det centrala nervsystemet (CNS). Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Ordet multipel skleros betyder "många ärr" och syftar på att det bildas ärr på flera olika ställen i CNS.

Fakta om MS:
MS debuterar oftast i åldrarna 20-40 år
MS är nästan dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män
MS påverkar olika människor på olika sätt:Det är mycket svårt att förutsäga förloppet av MS
MS är inte smittsamt
MS är en neurologisk sjukdom, inte en muskelsjukdom
Man tror det är en kombination av olika faktorer som orsakar MS
MS är vanligare i länder med kyligare klimat, som norra Europa, Nordamerika, Kanada södra delarna av Australien. Omkring 13 000 svenskar har MS, varje år får cirka 600 nya personer diagnosen

Hur utvecklas MS?

Du har säkert talat med din läkare om skov, perioder när nya MS-symptom dyker upp eller gamla symptom förvärras för att sedan försvinna helt eller delvis. Ett skov får du när myelinet i CNS blir inflammerat. Hur länge skovet varar är mycket individuellt, men ofta rör det sig om ett fåtal veckor. När inflammationen avtar märker du att symptomen avtar i styrka, och detta kallas återhämtning (remission). Vid cirka två av tre skov är återhämtningen total, men symptom kan också ge en bestående funktionsnedsättning (restsymptom).Vissa skov är så lindriga att du kanske inte ens märker dem (asymptomatiska). Men är skoven svåra kan återhämtningen ta två till tre månader, ibland ännu längre.

Sjukdomsförloppet:
Sjukdomsförloppet varierar, beroende på hur svåra inflammationerna är, var de uppstår och hur snabbt myelinet bryts ner. Idag vet vi dock att antalet skov inte självklart speglar hur sjukdomen kommer att utvecklas. Istället behöver vi titta tillbaka över en längre tidsperiod för att se till den försämring som kan ske även mellan skoven. Sjukdomsförloppet går inte att förutsäga, men med dagens mediciner går det att bromsa.

Valet av behandling vid MS
Beroende på vilken form av MS du har är det inte säkert att behandling är aktuell för dig. Det är din läkare som avgör om och när behandling ska påbörjas.Innan behandlingen inleds bestämmer du i samråd med din läkare vilken behandling som passar dig bäst. När valet är gjort visar sjuksköterskan dig hur du tar medicinen på rätt sätt eller så ges den på sjukhuset.

Uppföljning
Uppföljningen kan se olika ut beroende på sjukhus och läkare. Vanligtvis kallas du till läkarbesök med jämna mellanrum, från varje halvår till varje år (tätare i början eftersom många frågor kan behöva besvaras). Du träffar en sjuksköterska mer regelbundet, första gången ungefär en månad efter valet av behandling och därefter upp till två gånger i halvåret. Däremellan kan ni ha tät telefonkontakt, om du vill det. Vid besöken hos sjuksköterskan kommer du ibland att få lämna ett blodprov, för att kontrollera en del blodvärden.Några medicin ges på sjukhuset och du följs då upp och träffar sjukvårdspersonalen regelbundet.

Din första kontakt kan t ex vara med en allmän läkare eller en ögonläkare om du upplevd problem med synen. Om symptomen tyder på MS får du en remiss till en neurolog.

Om du har haft tydliga symptom av MS under många år är det enklare att diagnostisera sjukdomen. Det är svårare att ställa diagnosen när du har haft få problem eller befinner dig i sjukdomens första fas. Utredningen kan ta tid och kräver flera typer av undersökningar.

Troligen är det neurologen som du först kommer att möta. Han eller hon inleder med att ställa frågor till dig, för att utreda vilka problem du har eller har haft och för att hitta tecken som skulle kunna tyda på MS. Läkaren gör även en neurologisk undersökning där man bland annat kan mäta framkallade neurologiska funktioner (reflexer).

Lumbalpunktion
Därefter kan läkaren vilja ta ett ryggmärgsvätskeprov (lumbalpunktion). Med en nål tas några milliliter från ryggmärgsvätskan, för att se om den visar några tecken på inflammation i CNS. Provet skickas för analys och svaret brukar komma inom en till tre månader. En del personer som genomgår undersökningen får huvudvärk, som går över på ett par timmar till några dagar. Tänk därför på att vila och dricka mycket vätska efteråt.
Sjuksköterskan tar också ett kompletterande blodprov för att utesluta andra anledningar till dina symptom, som till exempel borrelia.

MRT (Magnetisk Resonans Tomografi)
Ryggmärgsvätskeprovet följs upp av en magnetkamera-undersökning, även kallad MRT (Magnetisk Resonans Tomografi). Detta är inte röntgen utan ett starkt magnetfält som används för att skapa bilder av både hjärna och ryggmärg. På så sätt kan man hitta förändringar, så kallade plack. Ibland är det väntetid till magnetkameraundersökning, så det kan ta ett tag innan du blir kallad.

Diagnosen
När testresultaten är klara kallas du till återbesök. Läkaren berättar då om resultatet av undersökningarna.
Om diagnosen är MS förklarar läkaren vad sjukdomen innebär och ni diskuterar en eventuell insättning av behandling. Läkaren ger dig skriftlig information om MS och om olika behandlingsalternativ som du kan läsa hemma, och du får en tid för återbesök.
Alla sorters känslor kan bryta fram när du får veta att du har MS, därför är det bra om du har en nära anhörig med dig som stöd även om du inte vet på förhand vad testresultaten kommer att visa.

Earth Hour 26 mars kl 20.30

Lördagen den 26 mars kl 20.30 är det dags igen för Earth Hour – den största miljömanifestationen genom tiderna. Då släcker vi ljuset under en timmes tid för att skicka en signal till världens beslutsfattare om att ta klimatfrågan på allvar.

Mina tankar går till Japan

Tankarna går till Japan och den fruktansvärda jordbävniningen/Tsunami.
För att följa livesändningen klicka HÄR.
Vi har en släkting som bor i Japan och han förklarade hur det kändes.Han mår bra som tur va.
Han hade gått på gatan och känt sig konstigt yr och tyckte det kändes som hela han skakade. Sedan förstod han att det var inte var han som var skakig och såg hur en lyktstolpe svajade rejält. Ursh vad hemskt!! Nu tycker jag att vi ska försöka hjälpa till så gått vi kan.
Ett litet bidrag kan betyda mycket om många hjälper till.
Följ länken till läkare utan gränser:
http://www.lakareutangranser.se/

Livestream:

Live TV : Ustream

Renässans näsdroppar tillfälligt slut

Renässans näsdroppar är dom absolut bästa när man har förkylda småbarn tycker jag.
Tyvärr går ryktet att det har brunnit i deras fabrik och att det är därför att näsdropparna är slut överallt.

Skillnad på fraktur och luxation

Skillnad på fraktur och luxation?
Luxation betyder urledsvrickningar.
Luxation är när båda led ytorna i en led har lämnat varandra helt1. Frakturer är när ett eller flera
skelettben har brutits av. Fraktur är benbrott. Frakturer kan även betyda att skelettet har fått
sprickor. Det finns olika sorters frakturer. Tvärfraktur, snedfraktur, spiralfraktur eller splitterfraktur.
Vid luxation skall man vila, lägga förband och ha leden i högläge. Oftast så går det över efter ca 1
vecka. Luxation kan uppstå när man har trampat snett eller rammlat. Frakturer kan uppstå när man
har ramlat, genom yttrevåld eller sjukdommar. Sjukdomar som tumörssjukdomar eller vid
sjukdommar då det krävs långtids läkemedelsbehandling. Kortison tex urkalkar skelettet3.
Vilka är dom typiska symptomen för frakturer och lårbenshalsfrakturer?

Fraktur:
Felställningar
Svårigheter att röra eller stödja på den skadade kroppsdelen
Svullnad( som uppstår genom att blod samlas i vävnaden)
Ökad smärta ,vid minsta rörelse
Missfärgningar
Benbitar som är synliga
Benskrap

Lårbenshalsfrakturer:
Felställningar
Det ena benet ser kortare ut än det andra
Foten vänds ur från kroppen
Det går ej att lyfta benet från underlaget
Väldig smärta vid lägesomställningar
Det är inte alltid frakturen syns, och då har man endast en anamnes på smärta vid lägesändringar4
Behandling och vård Frakturer

Benbrott/frakturer:
Första hjälpen
Lägg patienten så bekvämt som möjligt utan att flytta honom.
Den skadade kroppsdelen skall vara i högläge
Lägg en filt runt den patienten
Om patienten har sår skall man täcka dom med förband
Ring självklart 112
Stanna med patienten och observera!
Det kan vara bra att äta ett kosttillskott av zink, det är ingenting man kanske får rekomendera, men
det kan vara ett bra tips på egenvård. Zink är bra för läkeprocessen i kroppen.

skelettet

Vad står hypovolemiska chocken för?

Vad står hypovolemiska chocken för?
En hypovolemisk chock är en chock som orsakas av att det finns för lite blodvolym i kroppen.
Alltså cirkulationsvikt är hypovolemi. För lite blod i kroppen gör att inte blodet kan försörja hjärtats
kranskärl med tillräckligt med blod och syre. Vilket resulterar i att människan kan bli uttorkad.
Tidiga täcken på hypovolemi är att man känner törst och ökad andning.9 Man skall absolut inte ge
en människa i chocktillstånd dryck. Andra tecken på cirkulationsvikt är att huden blir blek, fryser
samt snabb och ytlig andning. Den hypovolemiska chocken uppstår oftast genom att man har
förlorat för mycket blod. Man kan förebygga en hypovolemisk chock genom att den skadade ska
ligga så plant som möjligt, benen och armar i högläge. Sedan ska man försöka värma personen på
bästa sätt. Sedan ska man stanna med personen och lugna personen. Visa omtanke och vara en bra
medmänniska på bästa sätt. Man ska alltid tänka på att använda sina sinnen vid omvårdnad och det
är speciellt viktigt vid akutsituationer man kan tänka på se-lyssna-känn.

L-ABCDE vid livsfarligt läge

ABCDE står för:
A= Airway-luftvägar
B= Breath – Andning
C= Circulation-cirkulation
D= Disability-Medvetandet
E= Expose/environment- Kroppsundersökning

Rangordningen för vad du kollar av först vid ett livsfarligt läge.

A= Luftvägar
Man undersöker först fria luftvägar. Och det är första prioritet för att om man slutar andas, så dör
man väldigt fort eller får bestående skador. Och undersökningar och statistik har visats sig att den
största orskaen till döden vid olyckor är luftstopp/luftvägar som har täppts till.
Vad ska man göra/åtgärder vid luftvägstopp?
Man ska alltid titta i munhålan och hur det ser ut. Man kan då se om någonting täpper till andning
vägarna. Det kan tex vara lösa föremål, kräkningar eller tänder mm.
Och då får man åtgärda det på bästa sätt. Det finns enkla metoder och lösningar som man kan göra.
Man kan böja nacken bakåt och hakan fram. Kontrollera alltid nacken, och hur den känns. Nacken
kan vara svullen och öm. Vid kraftigt våld mot huvudetsamt nacken behöver nacken vara stilla tills
man har fått en halskrage.
B=Andning
Man ska sedan undersöka bröstkorgen. Andas personen normalt? Lyssna, känna och titta hur
bröstkorgen rör sig, om det verkar göra ont eller ser konstigt ut. Bröstkorgen ska höja sig liksidigt.
Checka av hur hudfärgen ser ut. Har personen cyanos dvs att huden och läppar kan vara blåaktiga.
Denna hudfärg tyder på syrebrist. Hur låter personen när den andas? Den kan låta djup, långsam,
snabb, ansträng, rossla eller vara normal. Man skall hela tiden observera hur personen verkar vara
genom ansikts utryck, gester mm. Man kan även känna lite försiktigt om andnings frekvensen
verkar vara normal4.
Om den skadade inte kan andas?

Konstgjord andning genom 30 bröst kompressioner och inbåsningar gånger 2 och håll på så5.

Och om han andas så skall man lägga personen i framstupa sidoläge.
C=Blödning/Chock
Man skall naturligtvis försöka stoppa blödningen så fort man kan. Om inte cirkulationen fungerar
finns risk för att ett organ dör för att blodet inte kan förse detta med syre. Våra intre vitala organ kan
drabbas och då är det livshotande. Man kan inte alltid rädda en person vid stora olyckor då personen
kan ha förlorat mycket blod fort. Men vid övriga stora skador, kan man stoppa ganska bra.
Observation vid stora blödningar och chock=Blekhet, känsel ,pulsen eller om blodet når ut i
kapilärerna.
Åtgärder vid blödningar?
Vid stora synliga blödningar kan stoppa genom fingertryck, högläge och tryckförband. Och man
skall alltid ta pulsen och observera om personen har kallsvettningar, om den är kall, varm eller
fuktig. Man kan ta reda på om personen har kapilär utfyllnad genom att trycka på personens nagel
under 5 sekunder. Om färgen på nageln kommer tillbaks efter 2 sekunder, så är kappilärutfyllnaden
normal6.
D=medvetandegrad
Observation av hur personens medvetande. Normalt ska man vara medveten om vad som händer
runt omkring en och vad man heter etc. Man skall vara orienterad i tid och rum Om man inte är i
medvetandet, så kan det vara en skallskada, hypoxi eller eventuellt en annan medicinsk orsak som
man har råkat ut för. Man observerar pupillerna och om dom reagerar för ljus eller om pupillerna
har samma storlek. Och det är viktigt att man observerar personens medvetande, om situationen
ändras till det sämre eller det bättre. För att göra en bedömning av personens medvetande bedöms
det efter om personen är helt vaken, Reagerar på tilltal, reagerar på smärta eller om personen inte
reagerar alls.

E=Kroppsundersökning
Tillslut undersöker man personen från topp till tå om det finns dolda skador. På skadeplatsen kan
man göra en viss kontroll, men att man är lite begränsad eftersom personen kan bli nerkyld. Men
man söker efter blåmärken,missfärgningar, sårskador, felställningar, svullnad, domningar och
ömhet. Men att man får söka efter sådana skador när man kommer till sjukhuset. Då klipper man
upp kläderna och undersöker även ryggen8.
Hur ska jag prioritera de skadade på platsen?
Jag skriker så klart på hjälp och om någon kan ringa 112 .
Jag går först till personen som är knappt vid medvetandet. Försöker att få ut honom ur bilen, jag
kolllar om andningsvägarna är tilltäppta och hur hans andning är. Han andas och jag lägger honom

Sachsska Barnsjukhuset 100 år-Var med och fira: Nu på Fredag den 11 Mars kl 09.00 2011

Fredag 11 mars 2011 fyller Sachsska Barnsjukhuset 100 år. Vi uppmärksammar jubileet med aktiviteter hela dagen för både barn och vuxna.

För hundra år sedan, den 5 mars 1911, invigdes Stockholms första spädbarnssjukhus, "Barnsjukhuset Simon och Mathilda Sachs Minne". Det visade sig gå bra både för patienter och för verksamheten. Och det går bra idag också. Sjukvården har utvecklats och förändrats, men patienterna och deras familjer har hela tiden varit mycket nöjda.

Vi är mycket stolta över vår hundraåriga historia, våra medarbetare och patienter. Nu vill vi dela med oss av våra tankar om svunna tider och framtidens barnsjukvård.

Fredag den 11 mars firar vi jubileet med busiga uppträdanden, historisk tillbakablick och spännande föredrag. Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting, inviger dagen kl 09.00. Sedan följer aktiviteter för små som stora.



Jubileumsprogram 11 mars

Fredag 11 mars 2011 fyller Sachsska Barnsjukhuset 100 år. Vi uppmärksammar jubileet med aktiviteter hela dagen för både barn och vuxna. Här hittar du programmet för dagen.

Fredag 11 mars kl 09.00-16.00

Södersjukhusets aula, hiss C, plan 6

Kl 09.00 Invigning av Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd

Kl 09.15-11.00 Kul för barn om kroppen (reserverat för inbjudna elever och patienter)

Ola Lindholm, programledare från Wild Kids i SVT och chefredaktör för tidningen Kamratposten leder oss genom en rolig och annorlunda förmiddag. Detta händer bland annat:

* Filmvisning "från mat till bajs"
* Fråga doktorn och sköterskan om kropp och knopp
* Pausgympa
* Sjukhusclownerna busar med publiken

Kl 09-15.00 Historisk utställning i entréhallen.
Södersjukhusets entréhall

Hur såg en kuvös ut tidigt 1900-tal?
Hur blandade man välling för hundra år sedan? Titta i våra montrar och fråga våra medarbetare på plats.

Kl 12.00-12.30 Lunchkonsert med musik av bland andra Georg Riedel

Södersjukhusets entréhall

Medverkande: SÖS orkester Opuscula Musica samt barnkör från Franska skolan.

Kl 13.00-16.00 Populärvetenskapliga föredrag
Södersjukhusets aula, hiss C, plan 6

Kl 13.00-ca 13.45 Snuva och hosta hos bebisar – är RS-infektion farligt?
Föreläsare: Malin Rydh-Rinder, barnläkare barnakuten och Petra Bergström, barnläkare lungmottagningen

Kl 14.00-ca 14.45 Återkommande huvudvärk hos barn och ungdomar – vad beror det på och vad kan man göra för att må bättre?
Föreläsare: Kerstin Sars-Zimmer, barnneurolog och Thomas Airio, barnsjukgymnast

Kl 15.00 – ca 15.45 Kan man bli sjuk av mat? Om eksem och födoämnesallergier hos barn.
Föreläsare: Caroline Nilsson och Natalia Ballardini, barnallergologer vid allergimottagningen

Obs! Kom i god tid, begränsat antal platser. Barnvagnsparkering på entréplanet.