onsdag 23 juni 2010

Demens


Demens

Demens innebär en försämring av minnet och andra, kognitiva, tänkande funktioner som leder till problem i det vanliga livet.
Personer över 65 år utgör 15 % av befolkningen, 7 % av dessa lider av demenssjukdom.
Förekomsten av demens fördubblas vart 5 år efter 65- års ålder. Vid 80- års ålder är ca 20 % dementa vid 90 års- ålder är ca 40-50 % av befolkningen drabbade av demens.
Totalt har idag i Sverige ungefär 200 000 demens i någon grad och det finns ca 1000 000 anhöriga/närstående Demens är en av våra folksjukdomar.

Kriterier för diagnosen Demens är:
1.Nedsatt minnesfunktion, svårt att lära in nytt och att minnas tidigare inlärt.
2.Minst en typ av följande kognitiva störningar:
Afasi/språkstörning
Apraxi/bristande förmåga att utföra rörelser trots att motoriken är intakt.
Agnosi/svårigheter att känna igen föremål eller ansikten.
Störningar av exekutiva funktioner dvs. att kunna planera organisera, rangordna och tänka abstrakt.
Störningen skall vara förvärvad och utgöra en betydande nedgång i känslomässig och praktisk kapacitet.

Det finns ett 70-tal sjukdomar som leder till demens eller demens liknande tillstånd och de kan delas in i 3 typer.
Primärdegenerativa demenser, ex Altzheimers, frontotemporala demenser
Vaskulär demens, ex multiinfarktdemenser, småkärldemenser
Sekundära demensliknande tillstånd, infektioner, hormon och vitaminrubbningar, läkemedelsbiverkan, tumörer.

Demenssyndromet är en sammanvägningsdiagnos. En rad fakta från demensen och olika undersökningar måste samlas in och vägas samman för att diagnosen demens skall kunna ställas.

Viktigt att ställa en tidig diagnos för att eventuellt kunna behandla sjukdomen eller för att fördröja försämring.

2500 demensutredningar görs per år vid geriatriska kliniker inom Stockholms läns landsting. Ca 4500 nya demensfall beräknas tillkomma varje år.

Det vanligaste idag är att en demensutredning utförs på en geriatrisk klinik av läkare, sjuksköterskor. Usk. Arbetsterapeut, ev psykogeriatriker, psykolog och andra specialister.





En vanlig demensutredning består vanligen av följande undersökningar:
Läkarbesök på mottagningen
Blodprover
EKG- och EEG- undersökningar
Hembesök av vanligen arbetsterapeut
Datortomografi, PET
Skattning av minnesfunktioner, spatial förmåga, motoriska och emotionella funktioner.
Vid skattning används olika tester, vanlig test som används är MMT.




Altzheimerssjukdom, AD
Altzheimerssjukdom är den vanligaste av demenssjukdomarna. Oftast drabbar den människor i hög ålder men kan i enstaka fall debutera redan i 40 års- åldern.
Altzheimerssjukdom är en neurodegenerativ sjukdom med ett smygande förlopp med en nedgång av framförallt de kognitiva funktionerna.
I början av sjukdomen domineras bilden framförallt av minnesstörningar, personlighetsförändringar, depresivitet, svårigheter att känna igen föremål (agnosi) och svårigheter att förflytta sig (apraxi), parkinsonliknande symtom och inkontinens.
Orsaken till Altzheimerssjukdom är inte känd men en viss ärftlighet kan konstateras, senare forskning visar också på förändringar i en del av äggviteämnenas sammansättning.

Vaskulär demens, VaD
Ca 15-20 % av alla demenser brukar utgöras av VaD. Riskfaktorerna för VaD är desamma som för stroke. Hög ålder, tidigare stroke och hjärnatrofi, även diabetes och tidigare infarkter ökar risken för VaD.
Orsaken till vaskulär demens är störd blodförsörjning till hjärnan.

Olika former av Vaskulär demens
Vaskulär vitsubstansdemens som orsakas av infarkter och dålig cirkulation i djupare hjärnområden. Symtomen är psykisk och motorisk långsamhet, nedstämdhet, stel gång, små steg och minnes och koncentrationssvårigheter.
Stroke, blodpropp eller blödning i kärlen i hjärnan. Var infarktområdet är beläget avgör symtomen och formen på demenstillståndet.

Olika former av proppar
Tia-attack (transistorisk ischemisk attack). Tillfällig störning i cirkulationen som varar mellan några sekunder upp till 24 timmar.
Hjärninfarkt. Bestående störning i hjärnans blodcirkulation.

Symtom vid stroke är plötsliga symtom med någon form av förlamning och känselnedsättning, svårigheter att tala eller förstå tilltal.
Även svår huvudvärk, illamående, epileptiska anfall och medvetslöshet kan förekoma.

Multiinfarkt demens, MID
Multiinfarkt demens har ett smygande förlopp. Orsaken till sjukdomen är flera små proppa i hjärnan vilket resulterar i att områdena i hjärnan dör (infarktområde).


Frontallobsdemens

Denna form av demens har liksom Altzheimers sjukdom ett sakta smygande förlopp. Symtomen vid frontalobsdemens skiljer sig däremot åt från både Altzheimers och den cerebrovaskulära demensen genom att inte första hand ge minnesstörningar utan visar sig framförallt i personlighetsförändringar. Denna form av demens kan vara mycket svår att diagnostisera och det är inte alltid frontalobsdemens upptäcks vid demensutredningen i början av sjukdomsförloppet. Typiska symtom är nedsatt social förmåga, emotionell avflackning, empatilöshet, depression, aggressivitet och omdömeslöshet. Helt eller delvis avsaknad av sjukdomsinsikt bidrar till att dessa patienter kan vara en mycket svår patientgrupp både för personal och anhöriga. Pick´sjukdom är en mycket ovanlig form av frontallobsdemens, ca 1-5 % av alla de som drabbas av demens i någon form får Picks sjukdom. Vanliga symtom vid Picks sjukdomar att hämningarna hos patienterna försvinner allt mer. I ett senare stadium av sjukdomen kan patienten drabbas av ätstörningar och äta allt de kommer över.


Andra orsaker av demens
Parkinsons sjukdom
ALS, Amyotrofisk lateralskleros
MS
Huntingtonssjukdom
Sekundära demens liknande sjukdomar ex.
Infektioner
Vitaminrubbningar
Läkemedelsbiverkningar eller överkonsumtion
Tumörer
Blödningar

Mini mental test vid demensutredningar

Mini Mental Test
Be att få ställa några frågor som testar minnet:
1. Datum, månad, veckodag, årstid, år 5 p
2. Sjukhus/gata, våningsplan, stad, landskap, land 5 p
3. Repetera tre föremål: t.ex. äpple, lampa, cykel 3 p
4. Be pat räkna baklänges 100 minus 7 tills du säger
stopp (fem gånger): 93, 86, 79, 72, 65 (varje korrekt
subtraktion ger 1 poäng) 5 p
(Om < 5 p på baklängesräkningen: Be pat stava till KONST
baklänges (TSNOK) = 5 p. Ta det högsta av de två poängen).
5. Fråga efter de tre föremålen (punkt 3 ovan). 3 p
6. Visa en penna och en klocka, be pat benämna 2 p
7. Repetera: ”eleven löste en krävande uppgift” 1 p
8. Trestegsuppmaning: Ta pappret i höger hand;
vik det en gång på mitten; lägg det på golvet 3 p
9. Läs och följ uppmaningen: BLUNDA 1 p
10. Skriv en fullständig mening 1 p
11. Kopiera figur (två överlappande femhörningar

Klocktestet

Klocktestet ger vägledning om ytterligare kognitiv utvärdering är nödvändig. Det är enkelt att utföra och går snabbt, mindre än 5 minuter. Instruktionen är viktig och testet bör utföras så att testpersonen själv ritar urtavlan och sedan siffror och visare. Tiden som ritas in med visarna ska vara 10 minuter över 11.Klocktest används för screening och uppföljning av kognitiv påverkan. Det mäter konstruktionsförmåga, tidsuppfattning samt nedsättning i abstraktion och planering. Testet ger i regel utslag i början av sjukdomsförloppet, särskilt vid Alzheimers sjukdom.


Olika metoder för poängräkning har beskrivits. Ett vanligt sätt att poängsätta är 0-4 poäng enligt följande:

* Ritar en urtavla i form av en sluten cirkel: 1 poäng
* Placerar siffrorna på rätt plats: 1 poäng
* Inkluderar alla rätta 12 siffrorna: 1 poäng
* Placerar visarna på rätt plats: 1 poäng

En person med normala kognitiva funktioner ska kunna rita klockan utan problem (4 poäng). Man bör observera att annat än demenssjukdom kan medföra svårigheter att rita klockan korrekt, t ex perceptiva störningar av annan karaktär. Klinisk bedömning måste användas men en låg poäng (lägre än 4) indikerar behov av fortsatt utredning.

tisdag 15 juni 2010

På äldreboendet Bergaliden i Helsingborg provas en konstgjord strand



Strand inne förgyller äldreboende

Nyheter 2010-06-07

Sol, sand och fågelsång – inomhus.

På äldreboendet Bergaliden i Helsingborg provas en konstgjord strand, en beach som ska peppa och glädja vårdtagarna.

– Vi föredrar ju att gå ut med de boende, men det är många dagar på året som det inte är så fint och då har de möjlighet att komma ner hit och få en skön och avkopplande stund i värme, och där även alla sinnen utvecklas, säger arbetsterapeuten Malin Glans.

Två ton sand ligger på golvet och en fondtapet, ljumma vindar, inspelad fågelsång och gassande sollampor ger den grekiskinspirerade bilden och upplevelsen. Solljuset är som utomhus, men med de farliga uv-strålarna bortfiltrerade. Brun ska det också gå att bli, men det tar lite längre tid.

Idén till solrummet fick enhetschefen på Bergaliden efter att ha varit på en mässa som handlade om äldres hälsa. Ett av ämnena där var just hur ljus kan öka välbefinnandet för äldre.

Och solrummet med inomhusbeachen livar upp och glädjer sina besökare.

– Jag tycker det är för underbart för att vara sant, en pärla med vinden och fågelsången. Det är jättehärligt på alla sätt och vis, säger Ulla Nilsson, en av de boende på Bergaliden som njuter av den nya inomhusbeachen





Källa: http://www.bt.se Borås tidning



http://www.bt.se/nyheter/strand-inne-forgyller-aldreboende%281960335%29.gm